PARTY | DAISY GRACE

| Jag (fångad i en ej smickrande pose och Hannah Widell, världens mest lättplåtade människa. | Hedda Stiernstedt. | Zara Larsson. | Jag i läderbyxor och kavaj från Daisy Grace, magkedja från Chanel och pumps från Manolo Blahnik. I sällskap med Columbine Smille. |

Det kommer väl inte som en överraskning för någon att Hannah Widell, ena halvan av Hannah & Amanda och grundare till Daisy Grace, är en av mina allra bästa vänner. Vi har gått igenom eld och vatten, krig och kärlek, snö och sol ihop. Jag menar det verkligen. Igår firade hon och Amanda sin nya sajt Daisy Grace, som innehåller såväl ett fint webbmagasin som deras mode- och numera även beautyprodukter. Jag är så sjukt stolt över min kompis som verkligen är en visionär, en doer och dessutom jonglerar sin fina familj och oss vänner. Jag kan alltid lita på Hannah, alltid. Hon är allt en riktig vän ska vara. Jag önskar att alla hade en sådan kompis. Och allra helst en dessutom har ett eget mode- och beautymärke – samt egna beauty bars och skönhetssalonger och om serverar hot shots på sina fester! nte dumt alls om man säger så. Tack Hannah, Amanda och Daisy Grace för festen! Det var tungt att gå upp i morse …

My best friend Hannah threw a party för her fashion- and beauty brand Daisy Grace yesterday. I was so proud!

Enter a title

THROWBACK | WINNING

För fyra år sedan fick min bästa vän Sara Haag, som är regissör och manusförfattare till ”Full Patte” bland mycket annat (också skitbra, ny säsong ute nu!)  en fantastisk idé om att göra ”Winning”, en berättelse där könsrollerna är ombytta. Hon och Liv Strömqvist arbetade fram ett manus och en pilot spelades in. Jag låter Sara och Liv själva berätta vad som hände sen och varför du ska se den.

2013 skrev vi, Sara Haag och Liv Strömquist, synopsis och gjorde en pilot på en serie som hette WINNING (efter Charlie Sheens berömda respons på skandalerna kring honom när han fick sparken från komediserien ”Two and a half men”, och det ledde till att han fick en annan, helt egen serie). I slutänden fick vi nej från SVT, dom ville inte producera och sända WINNING. Men i ljuset från #metoo, med vittnesmål och inlägg från så många kvinnor över hela världen, och dom skakande berättelserna samlade under #tystnadtagning här i Sverige, kände vi att det kunde vara intressant att dela detta med er. Och att det var synd att serien aldrig producerades då för 4 år sen.

Här är en presentation av serien och en länk till piloten. Se, läs, gilla och dela om du känner för det.

WINNING – en satir över patriarkatet. En komisk dramaserie om hur mäns och kvinnors villkor skiljer sig åt i Sverige 2013. Där vi vill belysa sociala strukturer och beröra mer svårupptäckta skillnader än tex olika lön för lika arbete. Annelie Kullmark är Sveriges största och mest beundrade skådespelare. Men hon är också Sveriges största arsel. Hon sviker och bedrar, missbrukar alla droger som finns och knullar allt som rör sig. Trots detta är hon otroligt framgångsrik. Det verkar till och med som att hennes position i samhället blir starkare ju mer grisigt hon beter sig. Annelie är i 50 årsåldern och står på toppen av sin karriär. Hennes sambo Calle är bara hälften så gammal som hon. Han har en framgångsrik livstilsblogg och tar huvudansvaret för deras två barn och deras gemensamma hem. Calle är även son till den svenska rock-ikonen Ulla Lindén, Ulla har en solitär position i Sverige som nationalklenod. Calle jobbar hårt för att skapa en egen plattform men hamnar ständigt i skuggan av dom här otroligt kända och framgångsrika kvinnorna i hans liv. Inget han gör kan någonsin bli lika intressant. Serien börjar på Guldbaggegalan där Annelie får pris för bästa kvinnliga huvudroll. Hon ska dessutom ha huvudrollen i en prestige-pjäs på Dramatens stora scen och på väg mot premiären snurrar hennes liv och missbruk snabbare och snabbare. Hon är otrogen med sitt ex, en yngre vacker skådespelare som numera har en karriär i Hollywood. Calle kommer på dom och lämnar Annelie och tar med sig barnen. Media får nys om att Annelie haft sex med en minderårig kille inne på damtoaletten under Guldbaggegalan. Det kommer dessutom fram att hon bjöd pojken på kokain. I mediadrevet som följer får Annelie sparken från teatern och livet rämnar. Men när hon befinner sig på botten vänder opinionen och männen i hennes liv sluter upp runt henne och lotsar henne till premiär. Det blir succé. Vi kommer att få se nåt vi aldrig sett tidigare, en medelålders kvinna som trots sin självdestruktivitet och sitt totalt ansvarslösa, egoistiska, narcissistiska, svinaktiga beteende inte går under. Utan trots allt detta får kärlek, respekt, beundran och framgång

THROWBACK | MARGIELAS PLEXIGLASVÄSKA

 

Den här bilden har legat i min inspirationsmapp länge – den föreställer Maison Margielas clutch i plexiglas från Spring/Summer 2011. Väldigt inspirerande. Den här säsongen, när transparenta accessoarer är så hett, är det härligt med ett blast from the past som visar var skåpet ska stå. Helmut Lang är inne på samma spår i vår. Jag tycker den här väskan är magisk!

Foto: Jason Lloyd-Evans.

This pic with the clutch by Maison Margiela has inspired me since 2011. 

WISHLIST | FAUX FUR VÄSKA

| Foto: Jason Lloyd Evans. |

Här sitter man och är sugen på en fuskpälsväska – det finns många fina på marknaden nu och det här är mina favoriter.


| Mörkbrun från Victoria Beckham/Mytheresa.com. | Ljusbrun tote från Mango. | Svart shoppingväska med runt metallichantag från Zara. | Mörkblå clutch från Missguided. | Rosa (finns även i en jättefin pastellblå färg) clutch från Mango.

I would love to carry a faux fur bag right now and I have some favourites. 

 

ICON | JOAN DIDION

| Joan Didon plåtad för Vogue av Annie Leibovitz. |

Det har kommit upp en dokumentär om författarinnan Joan Didon (som har ett förflutet som både Vogue-skribent – i unga år – och Céline-modell – på äldre dagar)  på Netflix precis: ”Joan Didion: The Center Will Not Hold”. Jag såg den igår och som läsare av Joans böcker i kombination med stort fan av kalifornisk stil (både kläder och inredning) samt intresserad av sorgearbete generellt så var den right up my alley. Även om du inte läst något av henne (fast gör det, perfekt juklapp kanske?) så är dokumentären väldigt inspirerande i fråga om stil. Är du intresserad av en avskalat elegant och slappt kalifornisk stil så är det här en utsökt stilstudie. (Joan är väldigt smal, som ni ser på bilden här ovanför till exempel, men jag vet bättre än att uttala mig om hon har ett problem med vikten eller om hon är extremt smal av naturen – Joan adresserar detta i dokumentären och hävdar att hon mår bra.)  Stickat, slappa byxor, raka klänningar, t-shirts och alltid snyggt, men ofixat, hår. Och även bilderna från hennes och hennes man John Gregory Dunnes hem är väldigt inspirerande. Vill möblera om hemma nu. Och läsa.


| Joans första artikel i Vogue, älskar både ämnet och rubriken! |

The new Joan Didion documentary at Netflix is very interesting and inspiring – not at least style wise.