Gagnef 2017

Mitt första år på Skankaloss i Gagnef. 3 dagar och 3 nätter ute vid Gagnef folkpark, i sådan himla mysig miljö att det nästan blir overkligt att tillbringa tiden där med att festa och vara i en intensiv stämning. Jag valde klokt nog att jobba lite under festivalen i utbyte mot biljett och förmåner som att lära känna massa härliga människor och få ett nytt perspektiv på festival-livet. Tog en enda bild och det var bilden ovan när jag och Jonas blivit upplockade av Anton och Martin i Borlänge, på väg till Gagnef med en cigg i handen genom bilrutan. Allas exalterade tjatter i bilen, Borlänge-gänget pratade gamla minnen och jag lyssnade så oerhört nöjt. Blir oftast alldeles varm inombords när jag hör andra prata om hyss och stoj de haft för sig tillsammans som små, sedan bejaka samma personer umgås än idag, det är väl då något mycket vackert över sådana livsöden? Ja.

Det absolut mysigaste och finaste måste vara att se så många människor på bryggan nere vid vattnet stampa, skratta och tjuta av glädje till musik som säkert ekade ändå ut till slutet på Gagnef-skogarna. Att komma uppifrån och skåda folkmassan där nere, trängas med många (måååånga) människor ner till bryggan för att känna samma typ av barnsliga glädje gav mig nog gåshud minst 3 gånger (OBS: får inte gåshud så ofta såvida det inte är gåshud av kyla). Det är då en fröjd för lilla hjärtat att se sina vänner smila stort varje gång man vrider på huvudet för att nicka instämmande att ”ja jävlar du, detta var inte dumt va!”. Mina favorit-nickar. Ett samförstånd om att allting är toppen på precis alla plan. 

Tyvärr så mådde jag inte fullt lika bra hela festivalen som jag gjorde första dagen. Jag hade varit på plats två dagar innan redan och skulle spendera ytterligare tre dagar och nätter i sällskap med många människor, vilket ställde till det för mig ganska rejält. Är en människa som behöver mycket tid för mig själv för att samla alla intryck och konversationer i hjärnbanken, vilket är svårt när man befinner sig på festival. Så jag bestämde mig för att sluta dricka och lade mig relativt tidigt varje kväll och jobbade mina pass med stor tacksamhet. Sist jag var på festival var jag 18 år och inte så hajj på att lyssna på hjärnan och känslorna, så jag förmodar att ”egen-tid” knappt existerade i min ordbok och jag sög upp varje sekund av social stimulans. Nu känner jag mig själv betydligt mycket bättre och förstår att jag inte riktigt klarar av en sådan intensiv miljö. Lesson learned. Ändå väldigt tacksam och lycklig över en väldigt, väldigt, VÄLDIGT härlig upplevelse i mitt favoritlandskap: DALARNA

Medan jag skriver detta dricker jag en kopp kaffe och lyssnar på Ted Gärdestad, tänkandes på mina fantastiska nära (jajaja jag är en amerikansk romantisk komedi, vadådå!!). Jag är dagligen så tacksam över att ha hittat rätt sammanhang och rätt människor i mitt liv. Så förbaskat skönt att vara förbi tonårs-stadiet i livet där man var omedveten om hur vilsen man var. Nu vet man och omfamnar snurrigheten tillsammans med andra som nått samma insikter, de funkar lite som åksjuketabletter. Snurrigheten lindras i deras sällskap. Vad är det man säger nu igen? Jo, TACK!!!

Pussar och kramar.

 

Enter a title

Ny i bloggvärlden

Foto av: Lars Bronseth för BON Magazine

Hej!

Mitt första blogginlägg. Inte någonsin, förstås. Har likt många andra haft en liten blogg när jag var en liten vilsen tonåring. Nu är jag inte så liten och inte heller så vilsen. Skönt va? Tänkte på något sätt försöka få in er som läser med i mitt huvud och det som utspelar sig utanför. Vem är jag, då? Svårt att svara på, oerhört stor fråga. Det är alltså mitt face ni ser där uppe. Bra start, tänker jag! För övrigt är jag 21 somrar gammal och bor i Sveriges huvudstad (10 poäng till den som listar ut den.). Om dagarna umgås jag med mina fantastiska vänner, skriver dagbok, äter gott, dricker gott och röker kopiösa mängder cigaretter som konsekvens av alla föregående nämnda aktiviter. Det är gott.

Det är inte det enklaste att försöka få grepp om vad jag kommer skriva om, men jag har någon typ av idé. Det mesta kommer röra sig som skrivet ovan; det som rör sig i mitt huvud. Allt från kläder, mat, häng och funderingar kring saker jag observerar hela tiden. Som ung, icke-vit tjej tror jag även jag kan bidra med många nya perspektiv så jag vill verkligen ta mig tiden att dela med mig av även det. Jag har gjort så himla mycket under mina 21 levande år, jag vet inte riktigt i vilken ände jag ska börja och jag tänker att allt sådant kommer vävas in i inläggen pö om pö. Just nu har jag sommarlov med undantag för lite modelljobb hit och dit, så jag tar allt lite som det kommer. I höst är jag tillbaka i skol-rutiner och jobb igen. Då blir det styr på även tankarna. Fram tills dess får ni avnjuta en degig sommarlovs-hjärna.

Hoppas vi råkar på varandra ofta här. Det vill jag verkligen. x