Okategoriserade

Dag på museet

Jajaja. Ibland känner man sig lite ensam. Antingen så ligger jag kvar i sängjäveln och vältrar mig i det nattmörka eller så kliver jag upp, kletar på allt vad smink heter och drar på mig skitiga dojjor och drar ut. 9/10 gånger är det garanterat sängen och värmen inomhus som vinner men idag var det inte så. Så, jag gjorde precis som jag nämnde och drog ut. Missade 5 bussar innan tummen drogs ur röva. Men drogs ut, det gjorde den.

 

Kan börja med att säga att jag sedan i helgen har varit så vidrigt svag och sjuk. Feber, hosta, yrsel och snorig. Ett tag stod jag bara och stirrade rakt ut och tänkte ”Nä, nu händer det. Förkylningen kommer ta mig till graven”. Så hiiiimla dramatisk men vad vore livet utan lite dramatik? 🙂 I alla fall. Idag har varit det bästa jag mått. Så:

Bussen från Årsta till Gulle. Känns aldrig som att man är närmre en destination när man sitter på bussen TILL den plats som egentligen är startpunkten för resan. Tråkigt. Eller skönt. Grått var det ute och det är onekligen hög tid att börja proppa i sig en hel burk D-vitamin om dagen alternativ åka till ett varmt land över vintern om man nu har råd med det. Snö, önskar jag. Det ljusar upp.



Försökte ta omvägar hela tiden och avstå från att hoppa på en buss. Promenix från TC till Skeppsholmen där slutdestination var Moderna museet. Min mest besökta plats i Stockholm sedan jag flyttade hit för prick ett (läser igenom texten nu och NEJ det är tamigfan 2 år sen) år sedan. Där har jag gått ledsen, arg, glad, hjärtekrossadslitentrasig, sugen på nya intryck och helt enkelt för jag haft tråkigt. Idag var syftet med besöket att ge mig lite andrum och bara vistas bland främlingar som var upptagna med att titta på konst.


Tog en titt på utställningen ”Norm i form” som berörde mycket. På Arkitektur och design-centrums hemsida står följande: ”Utställningen är en spegling av en stark rörelse bland formgivare att arbeta normutmanande, en rörelse som har rötter i kritisk design och aktivism.” Rörd till tårar blev jag av detta:


Hur människor som upplever ångest känner, visualiserat. Där stod jag och bara ”aaaj if that ain’t dagens jävla feels”. Det är en riktig känslostorm. Man blir utmattad. Tung som bly.

Fika bör man. Vet inte och vill inte veta hur min vardag skulle fungera utan fika varje dag. Vad som helst. Om det så är en bit skorpa och kaffe ska ni fan veta att det gör dagen till en värd dag. Det var det. Sen köpte jag en liten inflytt-present till lille David och så nu sitter jag här och glor. Snart ska jag glo på Keeping Up With The Kardashians och fika. Hejdå!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.