SANDQVIST

Hej på er. Jag hoppas allt står bra till trots kylan som hugger tag i varje ben i kroppen så det börjar rangla ordentligt. I skrivande stund lyssnar jag på Toi et Moi av den franska gruppen Paradis (tror jag, att det är en grupp alltså) och suger på en snus i väntan på att vattnet ska koka så jag kan göra mig lite kaffe. Medan jag väntar på (fan nu kokade det klart, brb) —–/ jag tänkte skriva en snutt om Sandqvist-eventet jag var på i Berlin. Sandqvist öppnade alltså en ny butik, deras största. Jag är själv ett fan av Sandqvist även om jag inte är en väsk-person så uppskattar jag givetvis snygga väskor och ryggsäckar.

Vi kan väl börja med detta fantastiska: jag fick hänga med Tom! Vi har aldrig träffats förr och det tycker jag är helt tokigt för jag tyckte mycket om att hänga med honom under dessa timmar. Så mycket att jag fick hänga med och dricka öl med Tom och hans polare efter. :’)


Gott, ju. Det allra mysigaste var att det serverades varmkorv ute på innergården (!!! en butik med mysig innergård, hallå) där man stod under värmelampor med öl och käk. Utöver det så fanns det gifflar överallt och Mimmi hade avslöjat tidigare på lunchen att house skulle bytas ut mot ABBA i ett par sekunder medan shotbrickor rullade in. Snaps och ABBA, i Berlin. Farligt på ett rysligt bra sätt. 

Alltså. Aj. Tog två bilder själv under evenemanget och det var på just dessa väskor. De tre på första bilden fick mig knäsvag. Särskilt den i mitten, så cutie och enkel men ändå komplex (som min kärlek för den). Blir tokig, så fint.  


Jag går oftast inte i butiker och om jag gör det försöker jag lista ut ungefär vilken tid det kommer vara minst folk i butiken. Anledningen är denna: de flesta butiker har för mycket grejer överallt, dunkande musik och stressen arbetar sig sakta men säkert in i min hjärna tills jag drivs till total konsumtions-vansinne, köper fel och fult. Det känns safe att denna butik är både luftig, stor och motsatsen till stressig.

Ska vi prata utöver hur det var på plats den dagen, den tiden i just den fysiska butiken tycker jag som vanligt att det är mycket viktigt att investera sina pengar i sådant som är hållbart. För mig är det bästa med Sandqvist, som jag lärde mig på plats: att Sandqvist har en liten repair-shop där man kan lämna in en väska som kanske levt sitt härliga liv och möjligtvis skulle kunna bli en ny väska som sedan säljs vidare som en ”secondhand”-väska. Dessutom får man 20% på sitt nästa köp, om man lämnar in en gammal goding. Ekologisk bomull och läder av hög kvalité låter som något man kommer att få ha kvar i garderoben ett tag utan att behöva oroa sig över att köpa en ny inom det närmsta året. Och jag vet inget bättre än att uppmana folk till att konsumera mer hållbart. Tack, Sandqvist. 🙂

Bilderna har jag snott av fotografen på plats. 

 

 

Enter a title

Nämen

HEJ! I helgen fick jag höra att jag var ”aggressivt vänlig”. När man hör det sådär bara blir man ju ganska ställd. Ordet aggressiv är inget som jag rent instinktivt tänker är ett positivt adjektiv. Men det var det! Och jag blev ju jätteglad. Så efter det har jag försökt köra på hela ”mycket trevlig”-grejen för jag tycker det är oerhört mysigt när andra är sådär aggressivt trevlig. Fast det bör ju vara genuint också. Ni fattar. Shit. Sidenote. Jag ska återgå till ämnet: varför jag haft hög frånvaro. Det har enbart varit för att ha hög närvaro i skolan samt skriva högskoleprovet. Men jag är här nu och jag lever och frodas.

På denna tid har jag lyckats klämma in saker att göra ändå, utöver att plugga. Till exempel (OBS: inte i kronologisk ordning, jag är inte så petig och jag tycker att det är kul med lite slarv, hehe)


Hängt med David under mitt höstlov. Fy farao vad snabbt det har gått det där med mörkret. Innan jag visste ordet började det mörkna när jag tog tunnelbanan hem från Dav. Himlen är så vacker att man liksom blir rörd varje dag mellan 15.00-16.00. Det är i alla fall mysigt tycker jag. Jag stoppar i mig mina D-vitamin piller varje dag och tar promenader i solen. Denna vinter ska gå an.

Promenera mera.


Jag klädd i Adidas, i Berlin. Hade just landat och passade på att ta selfies istället för att ta mig en liten vila. Senare den kvällen hängde jag på Sandqvist Berlin-premiär, deras största butik hittills! Högg tag i mobilen och tog lite snaps på mina favorit-väskor. Mer om det i ett inlägg som inte är rörigt och en recap på den senaste månaden. 🙂 Efter en natt i Berlin far jag till Köpenhamn och var där i 4 dagar. Hängde med Anders och funderade över hur det kommer sig att Köpenhamn känns som en större stad än Stockholm?

Klädd i världens finaste plagg från Baum und Pferdgarten. Vet inte hur jag ska gå tillväga för att inte ha den på mig för ofta. Tips mottages ej, jag älskar den.

Tove fyllde år i onsdags och i lördags firades hon ordentligt. Några timmar innan så hade jag plockat de sista liljorna på Gullmars. Tove hade också ett par timmar tidigare plockat på sig liljor till sig själv, på Gullmars. När jag småsprang upp för trapporna med liljorna i handen slog det mig hur mycket jag älskar Tove och hur satans glad jag är att hon är en människa som står mig så ruggigt nära. Så nära att man kan höra hjärtslag, andetag och blinkningar typ. Vänner, ändå. Särskilt denna.

OKEJ! Vad vill jag egentligen säga? Jo! Jag har knåpat ihop lite skin-care inlägg (hehe, om man ens kan kalla det för det? Ni kommer att bli chockerade), mina favvo 2hand plagg och även lire boktips. Nu kickar jag igång ett flow av bloggande och ni är som vanligt välkomna att joina lille mig. xx

HOLD ONTO SUMMER

Pilotbrillor fast liksom snygga, från Ace & Tate ”Hold onto summer”-kollektion. Vill ha de på nosen hela tiden. Det har jag också! Jag gillar saker som liksom inte bottnar i en trend. Jag är ingen trendmänniska. Jag är snarare en människa som vill klä mig i sådant som består men utvecklas från sin kärna. Därför har ju hela solglasögon-situationen varit väldigt svår för mig. Där stod jag, bland alla möjliga solglasögon som såg ut som att vara tagna ur Matrix eller ja, valfri 90-tals film. ”Jahapp? Vad är det för fel på ett par klassiska Ray Bans?” muttrade jag för mig själv. Jo, felet är väl att varenda gitarrspelande indie-kille insisterar på att dra runt med dem. Slutligen hittade jag rätt, om ni minns. Nu har jag ett par till. Det går framåt. Livet. 🙂

Att bli fotad

Första frågan jag får väl på plats på en plåtning är ”är du signad på en agentur?” och jag kan även utveckla mitt svar här mer än ett ”nej”. Jag är inte det och jag har aldrig velat bli det. De gånger jag tackar ja till jobb är det oftast saker jag tycker verkar antingen 1. vettiga eller 2. något där en kompis är inblandad som jag vill jobba med/jobba för. Det var av en ren slump som det hände. Det första jobbet jag gjorde var för 1 år sedan, tillsammans med Ana Londono och This is Sweden som hon drev med sin bror Pablo Londono. This is Sweden är… så otroligt svårt att förklara med enbart ord. Det är konst, det är poesi, det är liv och det är så jävla viktigt. Ett konstant antirasistiskt arbete som har med vässade armbågar tagit en plats i en bransch som är så fruktansvärt snäv och tråkig. Jag är evigt tacksam för det jag fick göra med Ana. <3 Och att det var mitt första jobb präglade mycket av hur jag ser på mode-branschen och dess knasigheter.

av Lars Brønseth för BON Magazine

Efter detta rullade det liksom på lite bara. När jag har plåtats har det oftast varit av tjejer, för tjejer eller som tidigare nämnt; för något jag tycker är värt att ställa upp för. Och ibland för att jag har behövt pengarna, haha. Bland de trevligaste upplevelserna har varit bland annat när jag fick äran att gå för Ida Klamborn på Fashion Week i vintras.

Under denna visning fick jag också träffa Sara och Juliet för första gången (klicka på deras namn för att komma till deras Insta-konton). Sara hade jag crushat på sedan evigheter tillbaka och Juliet fick jag en instant crush på. Vi gick även för Berggren Studio förra veckan. Så himla trevligt. Stämningen på denna visning var precis som självaste Ida är – varm, gosig och helt underbar. Massa tjejer som inte såg likadana ut eller hade samma storlekar, massa kärlek och massa pepp. 

av Olof Grind för The Forumist

Här jobbade jag med den fantastiska Olof Grind för första gången. Jag hade träffat Olof genom gemensamma vänner och beundrade verkligen hans jobb, så när han hörde av sig och frågade om jag vill fotas för The Forumist förstår ni att mitt hjärta slog ett extraslag. Det är otroligt att jag omges av så kreativa och talangfulla människor.

av Pauline Suzor för Make it Last

En plåtning med Mikaela som också bloggar här! Hjärtat. Tycker om Mikaela och Pauline så mycket. Och Make it Last också, för den delen. Denna plåtning är nog min absoluta favorit. Två grymma tjejer som gör så mycket gott i dessa kretsar. Tack för det.

Utöver dessa jobb har jag gjort en hel drös annat också. Jag har plåtats med Sara en gång, vilket var en upplevelse jag bär med mig hela livet. Det mest kommersiella jag har gjort var mitt jobb för IKEA i vintras/våras. Det var också skoj, men det roligaste är de små och intima jobben. Jag har en väldigt stor plåtning som börjar närma sig och sedan lite jobb hit och dit närmsta veckorna som ska bli hiiiiiimla kul. Det viktigaste för mig är att alltid få äga min kropp och få vara Nora. Jag tänker liksom inte gå in och vara en modell, jag vill vara där för att jag är jag och inget annat. Det har gjort mycket för hur jag ser på mig själv. Jag har lärt mig att stå på mig, att tjata, att visa att jag vet vilket extremt högt värde jag har. Stundvis och de gånger jag castats för riktigt stora jobb och inte fått dem har jag kunnat bli lite knäckt, det är liksom jobbigt för att under de tillfällena är det ens utseende som ratas på något sätt. Lyckligtvis vet ju jag hur smashing jag är, så numera rycker jag mest på axlarna och fortsätter ta snygga selfies, hehe. Allt detta har skett på 1 ynka år, jag är under ständig utveckling. Hoppas ni vill joina lilla mig. Hoppas tisdagen blir dunderbra. x